När andra sover är jag vaken
I lördags natt fick jag spring i benen. Jag hade laddat för att jobba ett vodkastesspass men vodka stressen kom aldrig. Jag fick istället sluta 23, så jag åkte hem och åt ägg. Med mat i magen blev jag pigg och fick spring i benen. Med spring i benen och en väldig lust att fuldansa gick jag ut i parken som ligger precis vid vårt hus; och dansade. Jag stod seriöst mitt i parken och lyssnade på min mp3 och fuldansade okontrollerat för mig själv. Klockan var 01:30, så om någon såg mig måste de på allvar trott att jag var hög. Hur som helst var det väldigt befriande. (och roligt).
Kom även på att tänk om någon som jag känner lite halvt eller inte känner alls läser det här, läser min blogg. Då får den personen en bild av mig, undra om den bilden stämmer, eller om jag bara verkar helt mysko. Hur som helst är det konstigt att folk kan läsa det här.
Bättre att fuldansa än att göra annat. Man skall göra det man tycker om.
Om du vill ha många läsare till denna blogg, får du nog skriva konstigare saker än detta! Folk vill ha sensationer. Eller viktiga nyheter som att någon bryter sin förlovning (Madde & Jonas). Förr (när du var lite eller mindre eller i alla fall yngre)skrev du dagbok. Dagböcker skrevs för att på sin höjd läsas av någon annan när personen som skrivit dagbok var död. En blogg kan vara som en dagbok, men med den stora skillnaden att alla med tillgång till internet kan läsa vad man skrivit. En rätt stor skillnad. En blogg kan ju oxå vara ett sätt att försörja sig på genom att skriva utan att ge ut något på papper, vilket man oxå gjorde förr.
Så till din fråga, vilken bild man får av dig när man läser din blogg. Jag som känner dig lite grann kan ju vara partisk, men du verkar just nu vara full av liv och njuta av att bara finnas till, just nu. Och det är det inte många som klarar. Du kan också vara djup och eftertänksam om det är så du känner det, så du är inte bara en tjej som fuldansar på nätterna (rättstavningsprogrammet föreslår att jag skriver fulldansar eller feldansar). Jag tror vi skulle vara lyckligare om vi kunde gå ut och fuldansa lite till mans. Hoppas att du aldrig blir för gammal/tråkig/ordentlig för att göra det om det är det du vill.
Nu kanske det är dags för mig att sticka ut och cykla istället för att sitta här och flumma. För tänk om det är någon som läser min kommentar, vad kommer folk att tänka då?
Kramar från en gammal Pappa.
Tjohej.
haha, du är för skön Åsa! Kan verkligen se dig där i parken ;)
